Men du, du är skön som livet
En dikt nån skrivit så kärleksfull
Den sången hörs ibland
rör sig från sagans land
en sång om oss och den skrevs för vår skull
Vår tid var som junikvällen
Som ett smultronställe
i kärt förvar
Du var så vacker så
någon jag tänker på
vi var nåt helt som jag önskar fanns kvar
Vildavlar blommar på en äng,
som någon drömt om för längesen
Någon har vilat mot den stenmur,
som nu ger mig stöd
Någon har suttit här nånstans
lycklig som jag när framtiden fanns
Någon har gråt** av förtvivlan,
kärleken var död
Sjungit i sin nöd, det ger mig tröst ännu
så spröd som en dröm man glömmer
är den sång jag gömmer uti min själ
den skapar bilder än
en gång för längesen
en sång omn oss den som ville vårt väl
Det finns en stig uti min skog
där nån gick först som kanske förstod
Någon som älskade att leva
fast för längesen
Någon har vilat här nånstans
och varit glad för allting var hans
någon har gråt** av förtvivlan, kärleken var död
sjungit i sin nöd, det ger mig tröst ännu
Vår tid var som junikvällen,
som ett smultronställe i kärt förvar
du var så vacker så
någon jag tänker på
vi var nåt helt som jag önskar fanns kvar
För du, du är skön som livet
en dikt nån skrivit, så kärleksfull
den sången hörs ibland, rör sig från sagans land
en sång om oss
och den skrevs för vår skull
En dikt nån skrivit så kärleksfull
Den sången hörs ibland
rör sig från sagans land
en sång om oss och den skrevs för vår skull
Vår tid var som junikvällen
Som ett smultronställe
i kärt förvar
Du var så vacker så
någon jag tänker på
vi var nåt helt som jag önskar fanns kvar
Vildavlar blommar på en äng,
som någon drömt om för längesen
Någon har vilat mot den stenmur,
som nu ger mig stöd
Någon har suttit här nånstans
lycklig som jag när framtiden fanns
Någon har gråt** av förtvivlan,
kärleken var död
Sjungit i sin nöd, det ger mig tröst ännu
så spröd som en dröm man glömmer
är den sång jag gömmer uti min själ
den skapar bilder än
en gång för längesen
en sång omn oss den som ville vårt väl
Det finns en stig uti min skog
där nån gick först som kanske förstod
Någon som älskade att leva
fast för längesen
Någon har vilat här nånstans
och varit glad för allting var hans
någon har gråt** av förtvivlan, kärleken var död
sjungit i sin nöd, det ger mig tröst ännu
Vår tid var som junikvällen,
som ett smultronställe i kärt förvar
du var så vacker så
någon jag tänker på
vi var nåt helt som jag önskar fanns kvar
För du, du är skön som livet
en dikt nån skrivit, så kärleksfull
den sången hörs ibland, rör sig från sagans land
en sång om oss
och den skrevs för vår skull