"För böveln!", skrek han både ond och rädd
med skölden vid sin sida och svärdet höjt i arm
nu hade pojken blivit hörd och sedd
Han kom ihåg sin moders tunna barm
Vid bergets tusen grottor stod han flämtande med hopp
Om att livet för han nå´n dag skulle vända
Och hungern rev i magen och i hela hans kropp
Skulle han få lov att vikingars gravar skända?
REFR:
Står du på den rätta sidan?
Finns det inga fel?!
När rädslan nu tar vida
Är livet din beskärda del?
Han hörde hästars hovar eka i dalens hårda mark
han tänkte tyst och stilla på runornas futhark
han ristade i sten, han ville förändra det som var fel
och tänkte blott på färden ner till Hel
Han ville gråta å skrika och be gudarna om nåder,
Att skona ett hjärta där fattigdom råder
Medan bödeln närmade sig sitt mål med stormande steg
Satt nu pojken vid sin sten och bara teg
Refr:
I pojkens ögon såg han rädsla han aldrig sett förut
I kroppen sjuder vemod det måste få ett s***
Han svingar svärdet högt mot skyn och ser sitt stora svek
Mot en liten pojke , karg och blek
I en pöl vid grottans utkant låg liket tyst och vitt
En bödel med sin klinga ser stenen i grottans mitt
Han läser vad som står där och gråter ut sin sorg
Det finns en verklighet utanför din egen borg
med skölden vid sin sida och svärdet höjt i arm
nu hade pojken blivit hörd och sedd
Han kom ihåg sin moders tunna barm
Vid bergets tusen grottor stod han flämtande med hopp
Om att livet för han nå´n dag skulle vända
Och hungern rev i magen och i hela hans kropp
Skulle han få lov att vikingars gravar skända?
REFR:
Står du på den rätta sidan?
Finns det inga fel?!
När rädslan nu tar vida
Är livet din beskärda del?
Han hörde hästars hovar eka i dalens hårda mark
han tänkte tyst och stilla på runornas futhark
han ristade i sten, han ville förändra det som var fel
och tänkte blott på färden ner till Hel
Han ville gråta å skrika och be gudarna om nåder,
Att skona ett hjärta där fattigdom råder
Medan bödeln närmade sig sitt mål med stormande steg
Satt nu pojken vid sin sten och bara teg
Refr:
I pojkens ögon såg han rädsla han aldrig sett förut
I kroppen sjuder vemod det måste få ett s***
Han svingar svärdet högt mot skyn och ser sitt stora svek
Mot en liten pojke , karg och blek
I en pöl vid grottans utkant låg liket tyst och vitt
En bödel med sin klinga ser stenen i grottans mitt
Han läser vad som står där och gråter ut sin sorg
Det finns en verklighet utanför din egen borg