(K. Aneby - M. Försberg)
Agnetha and Christian
När man är liten och trött behöver man
Nå'n som stoppar om en och kramas lite grann,
För ibland är man rädd, det känns ensamt och då
Är det skönt att få hålla nå'n i hand,
Att få hålla nå'n i hand.
Och även om man blir stor och så väldigt klok
Så kan det hända att allting går på tok,
Och fast man vet bäst, som vuxna alltig gör
Så är man ängslig när ingen ser och hör.
För ibland är man rädd, det känns ensamt och då
Är det skönt att få hålla nå'n i hand,
För ibland är man rädd, det känns ensamt och då
Är det skönt att få hålla nå'n i hand,
Att få hålla nå'n i hand, att få hålla nå'n i hand.
Agnetha and Christian
När man är liten och trött behöver man
Nå'n som stoppar om en och kramas lite grann,
För ibland är man rädd, det känns ensamt och då
Är det skönt att få hålla nå'n i hand,
Att få hålla nå'n i hand.
Och även om man blir stor och så väldigt klok
Så kan det hända att allting går på tok,
Och fast man vet bäst, som vuxna alltig gör
Så är man ängslig när ingen ser och hör.
För ibland är man rädd, det känns ensamt och då
Är det skönt att få hålla nå'n i hand,
För ibland är man rädd, det känns ensamt och då
Är det skönt att få hålla nå'n i hand,
Att få hålla nå'n i hand, att få hålla nå'n i hand.