Gamen
Konung Vallemo var en så viser man
han gifte sin dotter på främmande land
Den ena dagen stod hon brud
den andra dagen i bojor och järn
Och varför ska ni binda mig
Ty du var ej mö när du kom till mig
Och hade jag mig en trogen vän
som bore de ord till min fader ikväll
Och fram kom där den gamla Gam
och nog så skulle jag förat fort fram
Å hade jag något till ungarna mina
Jag skulle vara där inom ett par timmar
Lägg dina ungar vid mitt bröst
så får de äta så mycket som dom lyster
Å här sitter du konung Vallemo
Imorgon ska din dotter på brinnande bål
Och far din väg du gamla Gam
Min dotter hon fick en så hederlig man
Å vill ni ej de orden tro
så se hennes nyckel uti min klo
Konung Vallemo gick åt stallet in
och Blacken så lägger han sadeln uppå
Å när han kom till grevens gård
så gnägga Blacken murarna ifrå
Och Blacken lyfte upp sin fot
den slog han i Grevens hjärterot
Så satte hon på Blackens bak
så rider hon hem uti god mak
The Vulture
King Vallemo was a wise old man.
He married off his daughter in a foreign land.
One day she stood in her bridal gown,
The next in bands of iron bound.
"And why do you do this to me?"
"For you were no maiden when you came to me."
"Oh had I a trusty friend and true
To carry these words to my father now!"
Then the old vulture came to her:
"Let me be your speedy messenger.
"If I could get food for my young from you,
I could be there in an hour or two."
"Then lay your young at my breast, if you will,
So that while you are gone they may eat their fill."
"King Vallemo, here you sit free from sorrow.
Your daughter will burn at the stake tomorrow."
"Fly away, old vulture, as quick as you can -
My daughter has married an honest man."
"If you won't believe what you hear from me
Look here at my claw, I am carrying her key.
" King Vallemo into the stable strode,
Saddled his black horse, and off he rode.
And when they came to the foreign lord's hall
The black horse whinnied high up on the wall.
The black horse lifted his mighty foot
And struck the lord in his cruel heart's root.
Then the king and his daughter sat on the black steed
And rode back home at a gentle speed.
Konung Vallemo var en så viser man
han gifte sin dotter på främmande land
Den ena dagen stod hon brud
den andra dagen i bojor och järn
Och varför ska ni binda mig
Ty du var ej mö när du kom till mig
Och hade jag mig en trogen vän
som bore de ord till min fader ikväll
Och fram kom där den gamla Gam
och nog så skulle jag förat fort fram
Å hade jag något till ungarna mina
Jag skulle vara där inom ett par timmar
Lägg dina ungar vid mitt bröst
så får de äta så mycket som dom lyster
Å här sitter du konung Vallemo
Imorgon ska din dotter på brinnande bål
Och far din väg du gamla Gam
Min dotter hon fick en så hederlig man
Å vill ni ej de orden tro
så se hennes nyckel uti min klo
Konung Vallemo gick åt stallet in
och Blacken så lägger han sadeln uppå
Å när han kom till grevens gård
så gnägga Blacken murarna ifrå
Och Blacken lyfte upp sin fot
den slog han i Grevens hjärterot
Så satte hon på Blackens bak
så rider hon hem uti god mak
The Vulture
King Vallemo was a wise old man.
He married off his daughter in a foreign land.
One day she stood in her bridal gown,
The next in bands of iron bound.
"And why do you do this to me?"
"For you were no maiden when you came to me."
"Oh had I a trusty friend and true
To carry these words to my father now!"
Then the old vulture came to her:
"Let me be your speedy messenger.
"If I could get food for my young from you,
I could be there in an hour or two."
"Then lay your young at my breast, if you will,
So that while you are gone they may eat their fill."
"King Vallemo, here you sit free from sorrow.
Your daughter will burn at the stake tomorrow."
"Fly away, old vulture, as quick as you can -
My daughter has married an honest man."
"If you won't believe what you hear from me
Look here at my claw, I am carrying her key.
" King Vallemo into the stable strode,
Saddled his black horse, and off he rode.
And when they came to the foreign lord's hall
The black horse whinnied high up on the wall.
The black horse lifted his mighty foot
And struck the lord in his cruel heart's root.
Then the king and his daughter sat on the black steed
And rode back home at a gentle speed.