Vedergällning Lyrics

'Jag viger mitt liv åt rättvisans kall'
I vrede och sorg han svoro sin ed
Vid fädernes gravar han spillde sitt blod
För att segla de högstämda orden
Enöga skådade ner på den man
Som till hämnden den bittra sig lovat
Han skänkte sin makt till hämnarens svärd
För priset som alltid betalas
Jagad av ångest och plikttrogenhet
Han träget strävar framåt sitt mål
Tungsinnets svärta färgar hans lynne
Men hoppet om själafrid brinner ännu
Åren nu går för Allfaders kämpe
Hans faders baneman alltjämt gäckar
Men vid åsen den gröna han äntligen ser
Att Oden hans hämnd honom skänker
Han stöter sitt svärd i fiendens bröst
En tomhet sig sprider i den edsvurnes kropp
Ej frid i själen, ej lugn i sinnet
Han känner nu hoppet brinna ut
Hämnden var bitter, kall i sin grav
Ett bortkastat liv i Midgårds famn
I stridens hetta, pilen slår hem
Och han sågo Valkyrians vackra gestalt
Mot Odens hall, hans sista ritt
Hans tapperhet lösen för färden
Vedergällning släckte ej törsten
Den stillade inte sorgen men
Bland enhärjars lag han mjödet njuter
Och i Allfaders sällskap han fann sin ro
Bland enhärjars lag han mjödet njuter
Och i Allfaders sällskap han fann sin ro
Bland enhärjars lag han mjödet njuter
Och i Allfaders sällskap han fann sin ro