Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo
Några månader om året, så att själen kan få ro
Jag trivs bäst i öppna landskap, där vindarna får fart
Där lärkorna slår högt i skyn och sjunger underbart
Där bränner jag mitt brännvin själv och kryddar med Johannesört
Och dricker det med välbehag, till sill och hembakt vört
Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo
Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ
Ingen kommer i min närhet, som stänger in och stjäl
Jag trivs bäst när dagen blänker, när fälten fylls av ljus
När tuppar gal på avstånd, när det är långt till närmsta hus
Men ändå så pass nära, att en tyst och stilla natt
När man sitter under stjärnorna, kan höra festens skratt
Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ
Jag trivs bäst när havet svallar och måsarna ger skri
När stranden fylls av snäckskal med havsmusik uti
När det klara och det enkla får råda som det vill
När ja är ja, och nej är nej och tvivlet tiger still
Då binder jag en krans av löv och lägger den vid närmsta sten
Där runor ristats för vår skull, nån gång för längesen
Jag trivs bäst när havet svallar och måsarna ger skri
Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo
Några månader om året, så att själen kan få ro
Jag trivs bäst i öppna landskap, där vindarna får fart
Där lärkorna slår högt i skyn och sjunger underbart
Där bränner jag mitt brännvin själv och kryddar med Johannesört
Och dricker det med välbehag, till sill och hembakt vört
Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo
Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ
Ingen kommer i min närhet, som stänger in och stjäl
Jag trivs bäst när dagen blänker, när fälten fylls av ljus
När tuppar gal på avstånd, när det är långt till närmsta hus
Men ändå så pass nära, att en tyst och stilla natt
När man sitter under stjärnorna, kan höra festens skratt
Jag trivs bäst i fred och frihet, för både kropp och själ
Jag trivs bäst när havet svallar och måsarna ger skri
När stranden fylls av snäckskal med havsmusik uti
När det klara och det enkla får råda som det vill
När ja är ja, och nej är nej och tvivlet tiger still
Då binder jag en krans av löv och lägger den vid närmsta sten
Där runor ristats för vår skull, nån gång för längesen
Jag trivs bäst när havet svallar och måsarna ger skri
Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo