Lyft glaset från bordet och sjung, Tore Johnson!
C D
Varför sitter du stendöv och tyst?
Jag har verkligen tänkt slå ihjäl däj, Tore Johnson,
för det du min hustru har kysst!
Tore Johnson, berätta, berätta,
hur det var när du kom till min hustrus hus!
Satt hon ensam och längtade, liten?
Var hon het, var hon retsam mot däj?
En sak vill jag veta, Johnson:
fick du kyssar där för helvete, säj!
Varför tog du, Tore Johnson, min hustru från mäj?
Vi som slitit från Kap till Hull
Minns du natten vid Holy Hook fyrskepp?
Hög sjö - hunger - och månen var full
Lalalalala då var du min tappraste vän -
Lalalalalla och tänker jag efter, Tore Johnson, så kanske du är det än.
Men varför ser du ner, Tore Johnson?
Dina ögon törs jag se, ändå!
Men din blick är ju sjuk som tyfus,
och pannan som malaria grå!
Nu finns det fyra ögon i denna l***iga värld,
som jag aldrigi törs se in i mer -
Två stirrar mot krogens slaskiga golv,
och två drömmer vid egen härd.
Lalalalalalalalalalalala
Fyra sjuka ögon, och min enda vän har jag mist,
och allt har gudarna skickat mäj sen jag var älskad sist!
Du hav som tar våra krafter och saltar vårt fattiga blod,
om du vill ta mina vänner, då vore världen god!
Lalalalalala
Men min hustru tar dem i stället, och jag är en ensam man,
som får älska whisky och hamnhotell och skökor - så gott jag kan.
C D
Varför sitter du stendöv och tyst?
Jag har verkligen tänkt slå ihjäl däj, Tore Johnson,
för det du min hustru har kysst!
Tore Johnson, berätta, berätta,
hur det var när du kom till min hustrus hus!
Satt hon ensam och längtade, liten?
Var hon het, var hon retsam mot däj?
En sak vill jag veta, Johnson:
fick du kyssar där för helvete, säj!
Varför tog du, Tore Johnson, min hustru från mäj?
Vi som slitit från Kap till Hull
Minns du natten vid Holy Hook fyrskepp?
Hög sjö - hunger - och månen var full
Lalalalala då var du min tappraste vän -
Lalalalalla och tänker jag efter, Tore Johnson, så kanske du är det än.
Men varför ser du ner, Tore Johnson?
Dina ögon törs jag se, ändå!
Men din blick är ju sjuk som tyfus,
och pannan som malaria grå!
Nu finns det fyra ögon i denna l***iga värld,
som jag aldrigi törs se in i mer -
Två stirrar mot krogens slaskiga golv,
och två drömmer vid egen härd.
Lalalalalalalalalalalala
Fyra sjuka ögon, och min enda vän har jag mist,
och allt har gudarna skickat mäj sen jag var älskad sist!
Du hav som tar våra krafter och saltar vårt fattiga blod,
om du vill ta mina vänner, då vore världen god!
Lalalalalala
Men min hustru tar dem i stället, och jag är en ensam man,
som får älska whisky och hamnhotell och skökor - så gott jag kan.