Han trodde allting gick att rädda, att några drömmar levde än
Han köpte vin och röda rosor, men det var för sent för länge sen
Han trodde att hon skulle stanna, trots att hon inte ens var kvar
Han trodde detta var för evigt, trots detta vakuum som han bar
Hon gråter inte mer, hon grät sig torr för länge sedan
Hon är långt, långt borta redan, och fast hon ännu inte ler
Nej, hon gråter inte mer
Han mindes när dom hade träffats, hon sa han lyste stark och stolt
Och det var därför som hon fastnat, och det var därför hon nu gått
Han såg för sent vad han förlorat, såg aldrig vad han gjorde fel
Han trodde kärleken var gratis, och hon var väl blåögd för sin del
Men hon gråter inte mer...
Nej, det var ingenting planerat, var som en sträng som inte höll
Han kunde inte riktigt säga, när det första slaget föll
Men sår och blåtiror försvinner, och bleknar bort till ingenting
Då är det värre med dom minnen, som aldrig falnar någonsin
Hon gråter inte mer...
Han köpte vin och röda rosor, men det var för sent för länge sen
Han trodde att hon skulle stanna, trots att hon inte ens var kvar
Han trodde detta var för evigt, trots detta vakuum som han bar
Hon gråter inte mer, hon grät sig torr för länge sedan
Hon är långt, långt borta redan, och fast hon ännu inte ler
Nej, hon gråter inte mer
Han mindes när dom hade träffats, hon sa han lyste stark och stolt
Och det var därför som hon fastnat, och det var därför hon nu gått
Han såg för sent vad han förlorat, såg aldrig vad han gjorde fel
Han trodde kärleken var gratis, och hon var väl blåögd för sin del
Men hon gråter inte mer...
Nej, det var ingenting planerat, var som en sträng som inte höll
Han kunde inte riktigt säga, när det första slaget föll
Men sår och blåtiror försvinner, och bleknar bort till ingenting
Då är det värre med dom minnen, som aldrig falnar någonsin
Hon gråter inte mer...