Magdalena Lyrics

Jag mötte Magdalena
där hunger möter törst
där tomhet möter tystnad
och där sommar'n har bli'tt höst
Om hon var öknens torka
då var jag tundrans köld
Vi möttes under stjärnorna
medan nattens mörker föll
Hon sökte livets vatten
på samma blinda vis
som jag behövde värme
för att inte bli till is
Så möttes vi, som sjömän möts
i längtan efter hamn
Vi kallade det för kärlek
i brist på bättre namn

Hon sa att jag var vacker
Det hade ingen sagt förut
Jag sa att hon var den
jag hade väntat på till s***
Vi viskade som tjuvar
och bytte ord mot ord
och svor varandra trohet
under månens blanka klot
Vi gav med fulla händer
av det som fanns att ge:
hon gav av sina tvivel
jag gav min ensamhet
Vi såg i varandras ögon
som drunknande efter hjälp
och trodde, det var jämlikhet
att se bilden av sej själv
Saknad föder längtan
som längtan föder hopp
Där förhoppningarna krossas
där bubblar bitterheten opp
Vi grävde i varandra
som galna efter guld
Men hur vi än bemödade oss
blev skäppan aldrig full
Som två gladiatorer
på arenans vita sand
klöste vi oss blodiga
i vår längtan till varann´
En seger för den ene
blev den andres nederlag
Vi kallade det för styrka
att byta slag mot slag
Så bölja´ striden vidare
som vågor på ett hav
Och storm och stiltje växlade
medan natten gick mot dag
Ibland, som i en drömbild
skymtade jag land
Men varje gång jag närma´ mej
var stranden alltför brant
Så blev vi liksom boxare
som dansar runt i ring
tills tröttheten blir segrare
och männen går i clinch
När vi äntli'n släppte taget
blev livet åter dröm
Vi kallade det för frihet
men visste, det var lögn