Det är lönehelg och ölbutelj i en fräsch designad bar.
Jag är trött och less men likförbannat kvar.
För genom rök och techno-bas mellan flaskor, svett och glas
möter jag ditt ljusblå ögonpar.
Jag drar en öppningsfras och bjuder på ett glas och är klantigt uppenbar
men du ler och drar din hand genom ditt hår.
Och vi verkar överens för du rör mig och medens
står vi i garderoben, hämtar jackorna och går.
Emot en halvtimme i himmelen sen möts vi aldrig mer igen.
Det blir en kysspåkinden-vakendröm med snabba andetag.
På lätta fötter i lätt romans i en okomplicerad nakendans.
Ett lysande förslag.
Känner du som jag?
En portkod slås, en nyckel vrids i ett lås sen ber jag dig stiga på.
Våra blickar sjunger sånger utan ljud.
Och du ser dig om en sväng och sen hittar du min säng
och svala lakan möter glödhet hud.
Det är som en dans. Vi är som i trance som din blick färgas natten blå.
Och du viskar: "Låt det aldrig ta s***".
Du dras samman, biter, slår och jag spänns så hårt det går.
Men sen... försvinner färgen och musiken ebbar ut.
Bara en halvtimme i himmelen sen möts vi aldrig mer igen men
det börjar bli en regel mera än ett undantag.
Ett lycksökande singelliv, en skattjakt och ett tidsfördriv
med desperata drag. Känner du som jag?
Du somnar på min arm och du är fortfarande varm men jag fryser i alla fall.
Mot fönstret studsar regndroppar och skratt.
Du är sammetslen och mjuk så jag antar jag är sjuk
men jag önskar ändå att jag vore ensam här inatt.
När jag vaknar har du gått men du lämnade nåt på dörrmattan i min hall.
En papperslapp med fyra korta ord.
Där står det: "Ring om du vill". Men vad ska det tjäna till
vi har haft vår tid i himlen allt som återstår är jord.
Bara en halvtimme i himmelen. Sen möts vi aldrig mer igen.
Hjärtat verkar stelna mer och mer för varje slag.
Och att jag aldrig lärde mig ditt namn
och att jag redan glömt din mjuka famn
Känns oviktigt idag känner du som...
Känner du som jag?
En halvtimme i himmelen och bakfyllsångest och på:t igen
och det blir nya kroppar i nya poser på nya underlag.
Sagans början blir sagans s*** med förenklad längtan och substitut
ett jävla nederlag.
Känner du som jag?
Jag är trött och less men likförbannat kvar.
För genom rök och techno-bas mellan flaskor, svett och glas
möter jag ditt ljusblå ögonpar.
Jag drar en öppningsfras och bjuder på ett glas och är klantigt uppenbar
men du ler och drar din hand genom ditt hår.
Och vi verkar överens för du rör mig och medens
står vi i garderoben, hämtar jackorna och går.
Emot en halvtimme i himmelen sen möts vi aldrig mer igen.
Det blir en kysspåkinden-vakendröm med snabba andetag.
På lätta fötter i lätt romans i en okomplicerad nakendans.
Ett lysande förslag.
Känner du som jag?
En portkod slås, en nyckel vrids i ett lås sen ber jag dig stiga på.
Våra blickar sjunger sånger utan ljud.
Och du ser dig om en sväng och sen hittar du min säng
och svala lakan möter glödhet hud.
Det är som en dans. Vi är som i trance som din blick färgas natten blå.
Och du viskar: "Låt det aldrig ta s***".
Du dras samman, biter, slår och jag spänns så hårt det går.
Men sen... försvinner färgen och musiken ebbar ut.
Bara en halvtimme i himmelen sen möts vi aldrig mer igen men
det börjar bli en regel mera än ett undantag.
Ett lycksökande singelliv, en skattjakt och ett tidsfördriv
med desperata drag. Känner du som jag?
Du somnar på min arm och du är fortfarande varm men jag fryser i alla fall.
Mot fönstret studsar regndroppar och skratt.
Du är sammetslen och mjuk så jag antar jag är sjuk
men jag önskar ändå att jag vore ensam här inatt.
När jag vaknar har du gått men du lämnade nåt på dörrmattan i min hall.
En papperslapp med fyra korta ord.
Där står det: "Ring om du vill". Men vad ska det tjäna till
vi har haft vår tid i himlen allt som återstår är jord.
Bara en halvtimme i himmelen. Sen möts vi aldrig mer igen.
Hjärtat verkar stelna mer och mer för varje slag.
Och att jag aldrig lärde mig ditt namn
och att jag redan glömt din mjuka famn
Känns oviktigt idag känner du som...
Känner du som jag?
En halvtimme i himmelen och bakfyllsångest och på:t igen
och det blir nya kroppar i nya poser på nya underlag.
Sagans början blir sagans s*** med förenklad längtan och substitut
ett jävla nederlag.
Känner du som jag?