Han satt med sina vänner nere på Operakällaren
Det var Totte, Claes och Dodde, de var framgångsrika män
Som hällde i sej cognac, prata business-strategi
Om frihet ifrån lagen och från skattetyranni
De skålade för marknaden, Carl Bildt och IBM
Sen tog han sin Armanirock och började gå hem
Ut i storstadsnatten som var regnig, mörk och sval
Vinglade på trötta ben; en asfull liberal
Han stapplade mot sin våning som låg på Übermalm
Visa fingret åt en tiggare som satt och sjöng en psalm
Sen snubblade han till och tog ett steg från trottoar'n
Men då dök det upp en BMW och den körde fort som fan
Men ingen skall nu klandras för hur allt det här gick till
Vi måste ju vara fria att köra så fort vi vill
Och när bilen började bromsa då var gatan våt och hal
Där flög han genom luften; en blodig liberal
Nej, varför skall man dalta med nån fattig, sjuk och svag?
Värnlös, klen och liten, gammal, trött och sliten
Låt dom ligga där i skiten så fattar dom en dag
Att var och en har ansvar för sej själv - marknadens lag
Ambulansen åkte genom stan med blåljus och siren
När dom kom fram till sjukan var vår hjälte ganska klen
Och där var ett djävla kaos och nästan ingen personal
Men det är klart man måste spara nu när kassan är så skral
Där var sjuka människor överallt, man hörde rop och stön
Där var blodfläckar på golvet och han hamnade sist i kön
Ensam på en rostig brits i en korridor så kal
Där drog han då sin sista suck; en stendöd liberal
Begravningen var tjusig, det var ett värdigt s***
Hans vänner tog ett fint farväl med kransar och salut
Tårarna flöt i floder precis som cognacen
Nu blir det inte några fler affärer för vår vän
Stenen som dom reste var av marmor och av guld
Prästen höll ett vackert tal och änkan hon var full
Han hade varit en hederns man, så trogen och lojal
Och han gav sitt liv för friheten; en sann liberal
Varför skall man dalta med nån fattig, sjuk och svag
Värnlös klen och liten, gammal, trött och sliten
Låt dom ligga där i skiten, så fattar dom en dag
Att var och en har ansvar för sej själv - marknadens lag
Det var Totte, Claes och Dodde, de var framgångsrika män
Som hällde i sej cognac, prata business-strategi
Om frihet ifrån lagen och från skattetyranni
De skålade för marknaden, Carl Bildt och IBM
Sen tog han sin Armanirock och började gå hem
Ut i storstadsnatten som var regnig, mörk och sval
Vinglade på trötta ben; en asfull liberal
Han stapplade mot sin våning som låg på Übermalm
Visa fingret åt en tiggare som satt och sjöng en psalm
Sen snubblade han till och tog ett steg från trottoar'n
Men då dök det upp en BMW och den körde fort som fan
Men ingen skall nu klandras för hur allt det här gick till
Vi måste ju vara fria att köra så fort vi vill
Och när bilen började bromsa då var gatan våt och hal
Där flög han genom luften; en blodig liberal
Nej, varför skall man dalta med nån fattig, sjuk och svag?
Värnlös, klen och liten, gammal, trött och sliten
Låt dom ligga där i skiten så fattar dom en dag
Att var och en har ansvar för sej själv - marknadens lag
Ambulansen åkte genom stan med blåljus och siren
När dom kom fram till sjukan var vår hjälte ganska klen
Och där var ett djävla kaos och nästan ingen personal
Men det är klart man måste spara nu när kassan är så skral
Där var sjuka människor överallt, man hörde rop och stön
Där var blodfläckar på golvet och han hamnade sist i kön
Ensam på en rostig brits i en korridor så kal
Där drog han då sin sista suck; en stendöd liberal
Begravningen var tjusig, det var ett värdigt s***
Hans vänner tog ett fint farväl med kransar och salut
Tårarna flöt i floder precis som cognacen
Nu blir det inte några fler affärer för vår vän
Stenen som dom reste var av marmor och av guld
Prästen höll ett vackert tal och änkan hon var full
Han hade varit en hederns man, så trogen och lojal
Och han gav sitt liv för friheten; en sann liberal
Varför skall man dalta med nån fattig, sjuk och svag
Värnlös klen och liten, gammal, trött och sliten
Låt dom ligga där i skiten, så fattar dom en dag
Att var och en har ansvar för sej själv - marknadens lag