Det är så lätt att hitta syndabockar om man vill
och fastän häxprocesser hörde gångna tider till
så har vi inte glömt principen, den är alltför bra
den kommer väl till pass när det är något vi vill ha
och eftersom ju ännu inte allt är perfekt
så behövs det då och då ett passande objekt
på vilket vi kan avreagera vår affekt
och därigenom återfå en smula självrespekt
vi behöver sällan någon lysande ursäkt
det räcker många gånger med en påhittad defekt
sen samlas alla rättvisans vänner till process
som pågår bakom lyckta dörrar vanligtvis till dess
att dom i målet fallit efter fastställt formulär
efteråt förklarar vi vårt handlingssätt så här:
"allting går ju ännu inte riktigt som vi vill
så då brände vi för säkerhets skull en häxa till"
Det äckel som du känner för din egen existens
din brist på kompetens och din impotens
ditt eviga tvivel på din intelligens
din längtan efter ordning och struktur och konsekvens,
dom böcker som du borde läst men aldrig t***at i
dom brev du aldrig skrivit och din fula fantasi
allt det här är svårt att konfrontera fast du vill
så då bränner du för säkerhets skull en häxa ti11
Du drömmer att du ligger med Brigitte Bardot
i tusen och en natt och sen i tusen och två
du drömmer att du reser jorden runt som millionär
och utan svårigheter får precis det du begär
du drömmer att du lever i lyx och överflöd
du önskar att en särskild som du tänker på var död
men du vågar aldrig säja högt det här du vill
så då bränner du för säkerhets skull en häxa ti11
Du har l*** att göra någon illa med en kniv
och köra över någon med ett lokomotiv
utåt vill du gärna verka mjuk och sensitiv
fast du innerst inne helst vill vara rå och primitiv
du älskar att se andra råka riktigt illa ut
och tänka på små elakheter som du gjort förut
men det är svårt att erkänna detta som du vill
så då bränner du för säkerhets skull en häxa ti11
Du är rädd för att få syfilis och gonorré
eller kanske cancer eller TBC
annars är du för det mesta ganska så blasé
och vägrar att ta ansvar och vågar inte se
du snattar regelbundet om du bara kommer åt
och för att nån ska bry sej om dej brister du i gråt
du älskar att betrakta dej som missförstått geni
och hellre än att gripa in så låter du bli
du ljuger vanemässigt utan några samvetskval
du har kanske inte råd att ha någon moral
men lite skäms du nog när du ser vad du ställt till
så då bränner du för säkerhets skull en häxa ti11
Du hatar nog egentligen dej själv och det du gör
så varför inte tala med din hypnotisör?
säj vad du känner och begär betänketid
säj honom att du faktiskt är en individ
det är bara som du tror att du är invalid
du måste börja tänka om för det är ont om tid
du är gammal nog att veta vad du vill
eller bränner du för säkerhets skull en häxa till?
Genom att vi själva en gång tvingades ge upp
bär vi på ett ständigt hat mot dom som ändå sluppit undan
och som hållit kvar en bit av sin vision
vi kan inte tåla det, vi skrider till aktion.
En bitter besvikelse det är vad vi har kvar
Besvikelse och bitterhet är egentligen allt vi har
det enda vi kan hoppas är att slippa reflektera
att få tro att allt är bra och slippa diskutera
att slippa minnas och få tänka att vi har det gott
att få låtsas att vi faktiskt aldrig har förstått
att få glömma att våra förhoppningar har grusats
det är den drog med vilken våra hjärnor har berusats
och när vi påminns om det vi helst av allt vill glömma
av någon som trots allt inte upphört med att drömma
någon som förmår att se alternativ
skönja något bättre och kämpa för sitt liv
då grips vi av ett raseri som skakar oss i grunden
vi känner att vi står inför den avgörande stunden
nu måste vi handla om vi inte ska förgöras
om inte våra självbedrägerier ska förstöras
Och plötsligt förstår vi i en galen konklusion
att allt beror på just denna enda person
allt jävelskap beror på den här konspiratören
han står bakom allt det hemska, han är sabotören
han har stiftat ondskefulla anslag mot oss alla
för att störta ner oss i fördärvet att förfalla
han spinner lömska planer och lägger upp intriger
han rår för att marken sjunker och att vattnet stiger.
Vi offrar våra barn i ett cyniskt dubbelspel
vi kallar gott för ont och vi kallar rätt för fel
så sprider vi vår sjukdom till nästa generation
dom schizofrena vittnar om vår kusliga mission
Paranojan kramar oss till Hammarforsens dån
det känns som om vi skulle explodera innifrån
det doftar svagt från längesen av hägg och kamomill
ändå bränner vi för säkerhets skull en häxa till.
Genom alla tider har vi haft detta behov
ur djupet av vår skuld har vi skrikit efter rov
att finna nån att skylla på, att bränna varje häxa
att statuera ett exempel, lära dom en läxa
Vi korsfäste Jesus fast skulden var vår
och hela vår kultur är byggd på denna metafor
vårt mänskliga tänkande är genomsyrat av
myten om en sinnesfrid som gudarna gav
i den mån vi uppfyllde ett oavvisligt krav
så vi har lagt miljoner i en för tidig grav
ty villkoret för sinnesfrid var offer i blod
och det var ett språk som vi verkligen förstod
Dom allra första kristna fick lida hemska kval
vi slängde dom för vilddjuren i hundratusental
sen blev vi kristna själva och till inkvisitionen
släpade vi kättare till avbön inför tronen
Och dom som vägrade fick den behandling dom var värda
vi får alla räkna med den del vi är beskärda
och alla dom som tänkte stort och fritt men inte rätt
fick lön för mödan på vårt eget speciella sätt.
En del var kloka nog att inse att dom hade fel
Galilei medgav till exempel medgav för sin del
att jorden, trots tecken på motsatsen, stod still
så den gången slapp vi faktiskt bränna upp en häxa till.
Biskop Brask var slug, han var en man för sej
en lapp i sigillet, och så klarade han sej
men i många millijoner fick vi judar brända
så många faktiskt att man frågat hur det kunde hända
Men det händer hela tiden och det händer nu
vem sätter eld på nästa bål, det är väl aldrig du?
jakten på häxorna rasar som förut
för varje nedlagd syndabock så skjuter vi salut
Nåde dom som råkat födas utomlands nånstans
sådana förser vi lätt med både horn och svans
och kommunister äter vi med glupande aptit
och blänger snett på den som inte råkar vara vit
Allsköns lösa existenser härjar i terrängen
och kryper kring bland barndomsblommorna på sommarängen
brottslingar och slödder av allehanda slag
hedningar och halvblod förpestar natt och dag
Farliga fifflare smyger på tå
misstänkta mörkmän i varje ögonvrå
i den gröna lunden slår en näktergal sin drill
och under tiden bränner vi en liten häxa till
Nu ska vi tänka efter, vilka tjänar på det här?
det finns en speciell grupp av människor som är
glada åt att häxbålen flammar då och då
och nöjda när vi andra jagar spöken i det blå
det finns dom som gnuggar sina händer med ett skratt
när syndabockar pekats ut och bränts en valborgsnatt
medan dom går fria som har s***sigt mjöl i påsen
fria att se om sitt hus och reparera låsen
Det finns dom som nyttjar vår besvikelse och skuld
för att inte vi ska märka att dom tar vårt guld
som spelar ut vår skräck på ett så raffinerat sätt
att vi inte längre vet vad som är fel och rätt
Det finns dom som vet hur en slipsten ska dras
som lärt sej hur vi förkrökta stackare ska tas
vi märker ingenting för när dom utför sina brott
då slåss vi mot väderkvarnar liksom Don Quixote
Dom rumsterar ostört mens vi sneglar på nåt annat
dom stjäl i skydd av blåa dunster något rent förbannat
och ur bakhåll vittjas våra fickor mycket fort
medan vi bestraffar dom som inget ont har gjort
Det finns dom som likt en trollkarl på en varité
lurar oss att se det som inte finns att se
som trollar kort ur ärmen och bakar bröd i hatten
som till ädelt vin förvandlar vanligt, simpelt vatten
Och vi i publiken, vi applåderar häpet
Hej! En kanin ur intet, nej, det var väl näpet
Världen vill bedragas och knappt någon tänker på
vilka som har betalat hela denna show
Dom som tar hem vinsterna på variténs roulett
står i dimridån och kastar fram en falsk polett
och vi som står och spelar börjar anklaga varann
det var han, nej det var han, nej det var faktiskt han
Vi söker oss en syndabock och spelet rullar på...
...och lampor blinkar. Ska vi aldrig lära oss förstå
att det är något skumt med att banken alltid vinner
trots att häxbålet i hörnet oavbrutet brinner
Det tjänar inget till att jaga häxor i det blå
det är spelets regler som vi måste ändra på
utfall på rouletten kan regleras som man vill
vi behöver inte bränna upp en enda häxa till.
och fastän häxprocesser hörde gångna tider till
så har vi inte glömt principen, den är alltför bra
den kommer väl till pass när det är något vi vill ha
och eftersom ju ännu inte allt är perfekt
så behövs det då och då ett passande objekt
på vilket vi kan avreagera vår affekt
och därigenom återfå en smula självrespekt
vi behöver sällan någon lysande ursäkt
det räcker många gånger med en påhittad defekt
sen samlas alla rättvisans vänner till process
som pågår bakom lyckta dörrar vanligtvis till dess
att dom i målet fallit efter fastställt formulär
efteråt förklarar vi vårt handlingssätt så här:
"allting går ju ännu inte riktigt som vi vill
så då brände vi för säkerhets skull en häxa till"
Det äckel som du känner för din egen existens
din brist på kompetens och din impotens
ditt eviga tvivel på din intelligens
din längtan efter ordning och struktur och konsekvens,
dom böcker som du borde läst men aldrig t***at i
dom brev du aldrig skrivit och din fula fantasi
allt det här är svårt att konfrontera fast du vill
så då bränner du för säkerhets skull en häxa ti11
Du drömmer att du ligger med Brigitte Bardot
i tusen och en natt och sen i tusen och två
du drömmer att du reser jorden runt som millionär
och utan svårigheter får precis det du begär
du drömmer att du lever i lyx och överflöd
du önskar att en särskild som du tänker på var död
men du vågar aldrig säja högt det här du vill
så då bränner du för säkerhets skull en häxa ti11
Du har l*** att göra någon illa med en kniv
och köra över någon med ett lokomotiv
utåt vill du gärna verka mjuk och sensitiv
fast du innerst inne helst vill vara rå och primitiv
du älskar att se andra råka riktigt illa ut
och tänka på små elakheter som du gjort förut
men det är svårt att erkänna detta som du vill
så då bränner du för säkerhets skull en häxa ti11
Du är rädd för att få syfilis och gonorré
eller kanske cancer eller TBC
annars är du för det mesta ganska så blasé
och vägrar att ta ansvar och vågar inte se
du snattar regelbundet om du bara kommer åt
och för att nån ska bry sej om dej brister du i gråt
du älskar att betrakta dej som missförstått geni
och hellre än att gripa in så låter du bli
du ljuger vanemässigt utan några samvetskval
du har kanske inte råd att ha någon moral
men lite skäms du nog när du ser vad du ställt till
så då bränner du för säkerhets skull en häxa ti11
Du hatar nog egentligen dej själv och det du gör
så varför inte tala med din hypnotisör?
säj vad du känner och begär betänketid
säj honom att du faktiskt är en individ
det är bara som du tror att du är invalid
du måste börja tänka om för det är ont om tid
du är gammal nog att veta vad du vill
eller bränner du för säkerhets skull en häxa till?
Genom att vi själva en gång tvingades ge upp
bär vi på ett ständigt hat mot dom som ändå sluppit undan
och som hållit kvar en bit av sin vision
vi kan inte tåla det, vi skrider till aktion.
En bitter besvikelse det är vad vi har kvar
Besvikelse och bitterhet är egentligen allt vi har
det enda vi kan hoppas är att slippa reflektera
att få tro att allt är bra och slippa diskutera
att slippa minnas och få tänka att vi har det gott
att få låtsas att vi faktiskt aldrig har förstått
att få glömma att våra förhoppningar har grusats
det är den drog med vilken våra hjärnor har berusats
och när vi påminns om det vi helst av allt vill glömma
av någon som trots allt inte upphört med att drömma
någon som förmår att se alternativ
skönja något bättre och kämpa för sitt liv
då grips vi av ett raseri som skakar oss i grunden
vi känner att vi står inför den avgörande stunden
nu måste vi handla om vi inte ska förgöras
om inte våra självbedrägerier ska förstöras
Och plötsligt förstår vi i en galen konklusion
att allt beror på just denna enda person
allt jävelskap beror på den här konspiratören
han står bakom allt det hemska, han är sabotören
han har stiftat ondskefulla anslag mot oss alla
för att störta ner oss i fördärvet att förfalla
han spinner lömska planer och lägger upp intriger
han rår för att marken sjunker och att vattnet stiger.
Vi offrar våra barn i ett cyniskt dubbelspel
vi kallar gott för ont och vi kallar rätt för fel
så sprider vi vår sjukdom till nästa generation
dom schizofrena vittnar om vår kusliga mission
Paranojan kramar oss till Hammarforsens dån
det känns som om vi skulle explodera innifrån
det doftar svagt från längesen av hägg och kamomill
ändå bränner vi för säkerhets skull en häxa till.
Genom alla tider har vi haft detta behov
ur djupet av vår skuld har vi skrikit efter rov
att finna nån att skylla på, att bränna varje häxa
att statuera ett exempel, lära dom en läxa
Vi korsfäste Jesus fast skulden var vår
och hela vår kultur är byggd på denna metafor
vårt mänskliga tänkande är genomsyrat av
myten om en sinnesfrid som gudarna gav
i den mån vi uppfyllde ett oavvisligt krav
så vi har lagt miljoner i en för tidig grav
ty villkoret för sinnesfrid var offer i blod
och det var ett språk som vi verkligen förstod
Dom allra första kristna fick lida hemska kval
vi slängde dom för vilddjuren i hundratusental
sen blev vi kristna själva och till inkvisitionen
släpade vi kättare till avbön inför tronen
Och dom som vägrade fick den behandling dom var värda
vi får alla räkna med den del vi är beskärda
och alla dom som tänkte stort och fritt men inte rätt
fick lön för mödan på vårt eget speciella sätt.
En del var kloka nog att inse att dom hade fel
Galilei medgav till exempel medgav för sin del
att jorden, trots tecken på motsatsen, stod still
så den gången slapp vi faktiskt bränna upp en häxa till.
Biskop Brask var slug, han var en man för sej
en lapp i sigillet, och så klarade han sej
men i många millijoner fick vi judar brända
så många faktiskt att man frågat hur det kunde hända
Men det händer hela tiden och det händer nu
vem sätter eld på nästa bål, det är väl aldrig du?
jakten på häxorna rasar som förut
för varje nedlagd syndabock så skjuter vi salut
Nåde dom som råkat födas utomlands nånstans
sådana förser vi lätt med både horn och svans
och kommunister äter vi med glupande aptit
och blänger snett på den som inte råkar vara vit
Allsköns lösa existenser härjar i terrängen
och kryper kring bland barndomsblommorna på sommarängen
brottslingar och slödder av allehanda slag
hedningar och halvblod förpestar natt och dag
Farliga fifflare smyger på tå
misstänkta mörkmän i varje ögonvrå
i den gröna lunden slår en näktergal sin drill
och under tiden bränner vi en liten häxa till
Nu ska vi tänka efter, vilka tjänar på det här?
det finns en speciell grupp av människor som är
glada åt att häxbålen flammar då och då
och nöjda när vi andra jagar spöken i det blå
det finns dom som gnuggar sina händer med ett skratt
när syndabockar pekats ut och bränts en valborgsnatt
medan dom går fria som har s***sigt mjöl i påsen
fria att se om sitt hus och reparera låsen
Det finns dom som nyttjar vår besvikelse och skuld
för att inte vi ska märka att dom tar vårt guld
som spelar ut vår skräck på ett så raffinerat sätt
att vi inte längre vet vad som är fel och rätt
Det finns dom som vet hur en slipsten ska dras
som lärt sej hur vi förkrökta stackare ska tas
vi märker ingenting för när dom utför sina brott
då slåss vi mot väderkvarnar liksom Don Quixote
Dom rumsterar ostört mens vi sneglar på nåt annat
dom stjäl i skydd av blåa dunster något rent förbannat
och ur bakhåll vittjas våra fickor mycket fort
medan vi bestraffar dom som inget ont har gjort
Det finns dom som likt en trollkarl på en varité
lurar oss att se det som inte finns att se
som trollar kort ur ärmen och bakar bröd i hatten
som till ädelt vin förvandlar vanligt, simpelt vatten
Och vi i publiken, vi applåderar häpet
Hej! En kanin ur intet, nej, det var väl näpet
Världen vill bedragas och knappt någon tänker på
vilka som har betalat hela denna show
Dom som tar hem vinsterna på variténs roulett
står i dimridån och kastar fram en falsk polett
och vi som står och spelar börjar anklaga varann
det var han, nej det var han, nej det var faktiskt han
Vi söker oss en syndabock och spelet rullar på...
...och lampor blinkar. Ska vi aldrig lära oss förstå
att det är något skumt med att banken alltid vinner
trots att häxbålet i hörnet oavbrutet brinner
Det tjänar inget till att jaga häxor i det blå
det är spelets regler som vi måste ändra på
utfall på rouletten kan regleras som man vill
vi behöver inte bränna upp en enda häxa till.