Han har krupit men börjat gå
Han är vilsen men vill förstå
Hans trygga värld har blivit främmande och rå
Han har hävt sig högt på tå
Men upp till er tycks han aldrig nå
En klapp på huvudet och ni vänder er och går
tillbaks till er piedestal dit han aldrig når
Från Vredens Barrikad
De sviknas armé
Han kastar sin sten
Då ska dom jävlarna få se
Han vet det är inte rätt
Han har försökt på andra sätt
Hans tålamod är s*** nött och frätt
Med en sten i sin knutna hand
Med vrede och blodad tand
Han blickar bort mot en annan horisont
med kravallsnutars sköld som sista front
Från Vredens Barrikad
De sviknas armé
Han kastar sin sten
Då ska dom jävlarna få se
Nu står han där med stenen i sin hand
Med en känsla av svek och drömmar som blivit sand
Han ska kasta långt, så långt han någonsin kan
En sten för varje dröm som försvann
Han är vilsen men vill förstå
Hans trygga värld har blivit främmande och rå
Han har hävt sig högt på tå
Men upp till er tycks han aldrig nå
En klapp på huvudet och ni vänder er och går
tillbaks till er piedestal dit han aldrig når
Från Vredens Barrikad
De sviknas armé
Han kastar sin sten
Då ska dom jävlarna få se
Han vet det är inte rätt
Han har försökt på andra sätt
Hans tålamod är s*** nött och frätt
Med en sten i sin knutna hand
Med vrede och blodad tand
Han blickar bort mot en annan horisont
med kravallsnutars sköld som sista front
Från Vredens Barrikad
De sviknas armé
Han kastar sin sten
Då ska dom jävlarna få se
Nu står han där med stenen i sin hand
Med en känsla av svek och drömmar som blivit sand
Han ska kasta långt, så långt han någonsin kan
En sten för varje dröm som försvann