Susanne du brände alla skepp
tills ingen orkade vara din vän
du blåste ut varenda ljus
och tänkte nu och aldrig sen
du ville bort, du ville ut
aldrig sen aldrig förut
du skulle bränna allt ditt krut
men Susanne snart är det s***
då får du börja om igen
och Magnus du visste vart du skulle
men du visste inte hur
du ville inte bli som farsan
med diplom och professur
nu sitter män som din far
och doserar din mentala kur
du tappade din tråd
jag har inga goda råd
jag ber till gudarna om nåd
det kan va jag som står på tur
vita mössor flög i luften
nittiofem när våren kom
och Jonas stod på skolgården
och sa jag blir aldrig som dom
dom kan söka sin svar
i dom böcker som dom har
i dom pengar som dom spar
men sen när fruarna drar
då får dom ändå börja om
Karin vill ägna sig åt omsyn
i nåt volontärförband
men hon sjönk själv ner i djupet
och såg andra ro iland
Karin inget gick itu
livet pågår här och nu
så ta dig samman kära du
världen väntar på din hand
Anders går och drömmer
går i väntans tider än
han går och väntar på att lyckan
väller in med kärleken
Anders bli vad du vill bli
det här är självbedrägeri
ingen annan gör dig fri
inte nu och inte sen
och Linnea vi som sa
sida vid sida ska vi gå
om du ville mig nånting
så satt jag tyst och hörde på
men det var du som sa till mig
att jag ändå aldrig skulle förstå
säg aldrig så igen
det gör ont i mig än
jag ville verkligen va din vän
det var du som lät mig gå
tills ingen orkade vara din vän
du blåste ut varenda ljus
och tänkte nu och aldrig sen
du ville bort, du ville ut
aldrig sen aldrig förut
du skulle bränna allt ditt krut
men Susanne snart är det s***
då får du börja om igen
och Magnus du visste vart du skulle
men du visste inte hur
du ville inte bli som farsan
med diplom och professur
nu sitter män som din far
och doserar din mentala kur
du tappade din tråd
jag har inga goda råd
jag ber till gudarna om nåd
det kan va jag som står på tur
vita mössor flög i luften
nittiofem när våren kom
och Jonas stod på skolgården
och sa jag blir aldrig som dom
dom kan söka sin svar
i dom böcker som dom har
i dom pengar som dom spar
men sen när fruarna drar
då får dom ändå börja om
Karin vill ägna sig åt omsyn
i nåt volontärförband
men hon sjönk själv ner i djupet
och såg andra ro iland
Karin inget gick itu
livet pågår här och nu
så ta dig samman kära du
världen väntar på din hand
Anders går och drömmer
går i väntans tider än
han går och väntar på att lyckan
väller in med kärleken
Anders bli vad du vill bli
det här är självbedrägeri
ingen annan gör dig fri
inte nu och inte sen
och Linnea vi som sa
sida vid sida ska vi gå
om du ville mig nånting
så satt jag tyst och hörde på
men det var du som sa till mig
att jag ändå aldrig skulle förstå
säg aldrig så igen
det gör ont i mig än
jag ville verkligen va din vän
det var du som lät mig gå